Bodasläkten- en introduktion och presentation |
| Under senare delen av 1600-talet levde bonden
och nämndemannen Ingel Mårtensson i byn Boda i Trökörna
socken i (dåvarande) Skaraborgs län. Från honom härstammar
den släkt som sedan 1985 organiserat sig i föreningen Bodasläkten.
Naturligtvis har också Ingel Mårtensson en historia bakåt
i tiden, men den förlorar sig i historiens dunkel. Berättelsen om vår släkt är inte lång och inte särskilt märkvärdig. Den skildrar helt vanliga människors liv och leverne under drygt 300 år. Och berättelsen är inte färdig. Den fortsätter in i framtiden, så länge någon vill berätta den och ge den liv. Genom berättelsen kan vi följa inte bara vår egen släkt utan också det svenska samhällets tidvis våldsamma utveckling från 1600-talets stormaktstid till den postindustriella värld som är vår. I all sin enkelhet blir berättelsen om vår släkt en del av den svenska historien. I början levde våra förfäder på vad jorden gav. De var torpare, soldater och bönder samt enstaka hantverkare. Idag möter vi datakonsulter, ekonomer, pedagoger för nu inte tala om alla som engagerats i vården. Och en minskande grupp tjänar sitt levebröd genom industriell tillverkning av varor. Uppräkningen av yrken kunde göras lång och tröttande. Ingel Mårtensson bodde och verkade i sin hembygd livet igenom. De flesta av hans barn och barnbarn likaså. Längre resor och flyttningar var ovanliga intill senare delen av 1800-talet. Idag bor vår stamfaders efterkommande spridda över hela landet. De flesta finns dock kvar i eller relativt nära ursprungsområdet. Men många är verksamma och bosatta i andra länder. Åtskilliga följde med den stora strömmen av dem som lämnade det gamla landet för en ny framtid i "det stora landet i väster" - Amerika. Det är ett mödosamt men fascinerande arbete att plocka fram det sedan länge glömda. Det är som att lägga ett pussel, där bit efter bit måste passas in. Pusslets färger och detaljer har bleknat och ibland försvunnit. Men undan för undan blir bilden tydligare. Individerna träder fram ur arkivens dammiga luntor och blir till människor av kött och blod. Oftast ser man dem på avstånd med ganska diffusa konturer; ibland kommer de nära med tydliga drag. |